Blogg A: Nyhetsvärdering - Man häktad för mordförsök på 10-åriga flickan

Händelsen: En 28-årig man har häktats misstänkt för mordförsök på den 10-åriga flicka som knivskars i halsen den 6 februari på en skola. Mannen har häktats i sin frånvaro eftersom han befinner sig utomlands. Han är svensk medborgare. Förhandlingar om att få honom utlämnad till Sverige har inletts.

Ekot i Sveriges radio hade uppgiften om häktningen som huvudnyhet vid kvart-i-fem-sändningen den 14 februari. Nyheten var med redan på Ekots korta sändning klockan 15, men då på fjärde plats av fem. Nyheten hade offentliggjorts av Göteborgspolisen på Polisens webbplats klockan 14:32 samma dag.

Att nyheten om att mannen häktats ligger ganska lågt i nyhetsvärderingen klockan 15, för att 45 minuter senare flytta upp på första plats kan ju helt enkelt bero på att redaktionen ville få lite mer kött på benen för att göra ett fylligare inslag i nästa sändning som dessutom är längre.

Om man ska bedöma inslagets nyhetsvärde så kan man hänvisa till olika sätt att värdera nyheter. Björn Häger (boken Reporter, Norstedts, 2010) sammanfattar några olika kriterier för att en nyhet ska få stort nyhetsvärde i medieforskarens perspektiv. Han nämner till exempel Håkan Hvitfeldt som menar att sannolikheten för att en nyhet uppmärksammas ökar om den behandlar brott och olyckor, vilket ju den aktuella nyheten gör. Hvitfeldt nämner också att nyheter som utspelar sig under en kort tid men som en del av ett tema kan få ett högt nyhetsvärde. Nyheten om att den 28-åriga mannen häktats knyter ju an till den ursprungliga händelsen, knivdådet, som inträffade en dryg vecka tidigare.

Häger konstaterar att både forskare och nyhetsredaktioner har väldigt lika metoder för att avgöra vad som är en nyhet och vilken rang en nyhet ska få. Han har gjort en förenklad sammanfattning av kriterier för en nyhet i form av förkortningen VINKELN.

Bokstäverna står för:

Vikt

Icke-normalt

Närhet

Konflikt

Elitpersoner

Lättbegripligt

Nytt

Ju fler bokstäver i ”VINKELN” som en nyhet passar in på desto större är sannolikheten att nyheten rankas högt, både av redaktionen och av mediekonsumenterna. Det som har betydelse för nyheten jag tar upp här är främst Vikt, Icke-normalt, Närhet, Lättbegripligt och Nytt. Med ”Vikt” menas hur viktig nyheten är. Olika människor tycker att olika saker är viktiga, men många tycker säkert att det är viktigt att en gärningsman grips, speciellt när offret är ett barn. Att nyheten är ”icke-normal” kanske man kan hålla med om. I alla fall om man ser till hela händelseförloppet. Det är ju mycket ovanligt att barn blir attackerade öppet, och med kniv som skett i det här fallet. Med ”Närhet” menas närhet i tid, rum och kultur. Närhet i tid passar ju in på den här nyheten. Bara en vecka tidigare skedde själva brottet, och nyheten om att mannen häktats kunde ju sändas en timme efter att Polisen gjort det känt. ”Rummet” är Sverige för de flesta, eller för de lyssnare som bor i närheten av brottsplatsen ännu närmre. Ju närmre något händer desto intressantare nyhet enligt nyhetsvärderingens principer. Kulturen blir lite samma sak som rum i det här fallet. Den häktade mannen och den knivskurna flickan är svenska medborgare. Vi som läser eller lyssnar bor i samma land som både offer och förövare vilket ökar både sympati och fasa och därmed nyhetens status. När det gäller ”Lättbegripligt” nämner Häger bland annat att en nyhet som utspelar sig under ett kort tidsförlopp blir mer lättbegriplig och därför får ett högt nyhetsvärde. Slutligen kan man nämna ”Nytt” som något som är viktigt för nyhetsvärdet. En redaktion vill helst vara först att rapportera en nyhet. Ekot sänds minst varje timme och i det här fallet borde de ha varit tidiga med nyheten om häktningen jämfört med andra medier.

Pernilla Johnsson